Se bra, se bra ut eller både och?

I ett par år har jag vetat ett jag ser rätt dåligt. I mitt jobb sitter jag mesta tiden framför en datorskärm, och genom arbetet har jag ordnat så kallade terminalglasögon. Toppen framför skärmen. Nu har de även tjänat som läsglasögon, både för tidningar, böcker och diverse digitala enheter. Har funkat jättebra, men med tiden har det mesta utöver nämnda saker blivit alltmer suddigt.

Så äntligen får jag tummen loss och både bokar tid hos optiker och kommer iväg! Och, jo visst behöver jag glasögon. Dagen-runt-glasögon som jag kallar det. Kändes jättebra hos optikern när jag insåg hur jag skulle kunna se med rätt glas. Kändes till och med helt okej när optikern påpekade att det är åldersrelaterat.

Att prova ut bågar och beställa var oxå okej, även om det tog lite tid, jag är som ni förstår ingen van bågväljare. Men jag hade en idé om vilken typ av bågar jag ville ha och möjligtvis skulle passa i. Vet inte om det blev så, det fanns inte exakt de bågarna jag såg i huvudet. Nja, kanske de fanns, men då var det fel färg till rätt modell, eller så var färgen bra men modellen helt fel för mitt ansikte, eller så var de inte sköna. Eller så var de sköna, men helt igenom fula, varianten jag gillade men optikern menade att de var för små var oxå uppe på tapeten. Väldigt många val helt plötsligt! Till slut väljer jag en kombo av sköna och snygga. Om de passar mig är jag fortfarande ovetande om.

Så går det lite mer än en vecka innan mina glasögon anländer. Fortfarande känns det helt okej, även om jag under tiden hunnit ångra mitt val flera gånger om. Nåja, jag betalar och bestämmer mig för att gå den korta biten hem med glasögonen på, bara för att vänja mig så fort som möjligt. Inte helt lätt med progressiva glas, ovan som jag är, men förutom att jag tycker världen ser annorlunda ut i form av att jag vinglar en aning, känner mig tre meter lång och att det mesta utomhus är som i en rund bubbla, måste jag säga wow – jag ser ju klart nu, och långt bort! Så skarp omgivningen är! jippi!

Sen sjunker det in. Åldersrelaterat?! Ja. Så var det ju. Finns alltså ingen återvändo till bra syn, det vill säga, synen jag hade innan jag blev gammal! (förlåt, inte lika ung längre menar jag). Känns lite nedslående, så frågan är: Se bra? Se bra ut? Eller både och? Jag hoppas på både och, men vad vet jag?

Glasögon

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: